Naivt Blaha

Medan alla andra adventsmyser och tittar på diverse upptrappningsprogram inför julen, har jag sett färdigt på tredje säsongen av Heroes och tagit mig igenom filmen Baby Mama. Så pass hög är julstämningen hemma hos oss. Inte ett endaste litet julpynt, inte en endaste liten julsång. Det hade varit coolt att säga att jag bojkottar julen. Att jag tycker det är en löjlig kapitalistisk högtid enbart till för att sälja mera.

Men jag har en inneboende ge och få instinkt inom mig som vaknar till liv i december. Jag gillar verkligen julen. Anledningen till den låga julstämningsfaktorn är en kombination av emigrering och odågor. Vi ska inte vara hemma på varken jul eller nyår, däremot ska våra två katter vara det. Man är ju inte dum och sätter upp en julgran när de får härja fritt om dagarna. Självklart kommer de bli tilltittade lite då och då, men de hinner med både det ena och det andra på fem minuter.

Så ja, jag gör jul. Bara inte här och inte nu. Och jag tycker det är sjukt töntingt att hata på julen om jag ska vara helt ärlig. Fira ingenting alls någonsin, det skiter jag i, men att trycka ner den där torra och äckliga moralkakan i halsen på oss som firar är ren och skär arrogans. Vi äter hellre lussebullar och pepparkakor. Vi gillar att ge och få presenter, trots att de hemska ondskefulla storföretagen har indoktrinerat oss med våra svaga viljor att det måste göras. Och vi har det ganska trevligt under tiden.