Back from the dead?
Njae, död har jag inte varit. Gårdagsförmiddan spenderades ju i skolan mellan 9-12. Det var sådär lagom hemskt eftersom jag hade hatläraren och en sjudundrans huvudvärk. Men både hatet och huvudvärken lindrades av att jag fick bekräfatat att en kille som går den här kursen råkar ha gått i gymnasiet tillsammans med mig (samma program, dock året över) och umgås med några av mina gamla killkompisar.
Eftersom mitt gymnasie är på andra sidan landet kändes det lite som om han hade tagit med sig en bit av hemma. Speciellt eftersom han bodde nästan i samma område som oss. Det blev mycket sentimentalitet, återblickar, pinsamheter och skratt. Så det var väldigt trevligt, jag skulle till och med vilja påstå att det var en lycklig stund som gav mig en varm och mysig känsla inombords. Tyvärr är jag lite för hardcore för lyckliga, rosafluffiga stunder. Så trevligt räcker.
Sen var rasten slut och jag fick gå in till kärringen igen. Hemskt. Men jag överlevde. Sen åkte jag hem, åt och sov några timmar och så bar det ut igen fastän tanken var att vi skulle stanna hemma. Kul hade vi. Trots att stället var fullt av snorungar och att de borde dricka ölen i pipmuggar på dansgolvet.
Jag påpekade till och med för en liten(dock väldigt söt) kille att han skulle kunna vara min lillebror. Eller min lillebrors kompis. Min YNGSTA lillebrors kompis. Då gick lillebroren och hittade förhoppningsvis nåns lillasyster att leka med. Dansa gjorde vi, snacka skit med folk gjorde vi och underhöll oss i allmänhet gjorde vi minsann. Bättre än alla småkids tillsammans. Och helt ärligt så var det vårt eget fel. Vi visste ju att det var 18års gräns. Men gårdagens klubbutbud gav oss inte så värst mycket att välja på.
Idag har jag tittat på Pushing Daisies på Canal+, det är någ maraton, helt perfekt en dag som denna när man inte orkar anstränga sig så värst mycket. Fast jag har faktist diskat och förberett middagen. FÖRBERETT. Marinering och grejer. Jag känner mig jääävligt duktig. En vacker dag ska jag till och med vika all tvätt som ligger på sängen. Idag regnar det.
Eftersom mitt gymnasie är på andra sidan landet kändes det lite som om han hade tagit med sig en bit av hemma. Speciellt eftersom han bodde nästan i samma område som oss. Det blev mycket sentimentalitet, återblickar, pinsamheter och skratt. Så det var väldigt trevligt, jag skulle till och med vilja påstå att det var en lycklig stund som gav mig en varm och mysig känsla inombords. Tyvärr är jag lite för hardcore för lyckliga, rosafluffiga stunder. Så trevligt räcker.
Sen var rasten slut och jag fick gå in till kärringen igen. Hemskt. Men jag överlevde. Sen åkte jag hem, åt och sov några timmar och så bar det ut igen fastän tanken var att vi skulle stanna hemma. Kul hade vi. Trots att stället var fullt av snorungar och att de borde dricka ölen i pipmuggar på dansgolvet.
Jag påpekade till och med för en liten(dock väldigt söt) kille att han skulle kunna vara min lillebror. Eller min lillebrors kompis. Min YNGSTA lillebrors kompis. Då gick lillebroren och hittade förhoppningsvis nåns lillasyster att leka med. Dansa gjorde vi, snacka skit med folk gjorde vi och underhöll oss i allmänhet gjorde vi minsann. Bättre än alla småkids tillsammans. Och helt ärligt så var det vårt eget fel. Vi visste ju att det var 18års gräns. Men gårdagens klubbutbud gav oss inte så värst mycket att välja på.
Idag har jag tittat på Pushing Daisies på Canal+, det är någ maraton, helt perfekt en dag som denna när man inte orkar anstränga sig så värst mycket. Fast jag har faktist diskat och förberett middagen. FÖRBERETT. Marinering och grejer. Jag känner mig jääävligt duktig. En vacker dag ska jag till och med vika all tvätt som ligger på sängen. Idag regnar det.
Kommentarer
Trackback
