Go Little J!
Min nya favorit, Jenny Humphrey! Jag blev så exhalterad så jag nästan började hoppa i soffan för att heja på Little J och hennes modevising. Nya kläder, ny frilla, ny kompis och min nya seriefavorit! Hennes nya bästis Agnes råkar ju vara Marissas lillasyster (The OC) och eftersom det är mitt första missbruk så är jag ju i extas över att hon är med.
Willa Hollands röst är så härlig och tar mig direkt tillbaks till California. Åh! Nu satte jag på themesongen och har OC flashbacks. Best show ever? Nä, kanske inte det. Men eftersom det var den som var min inkörsport in i seriemissbruket kommer den serien alltid ha en plats i mitt hjärta. Det var den som banade vägen för One Tree Hill och Veronica Mars. Åh, de vackra minnena. Tårar, skratt och isolering. Fantastiska tider!
Jaja, åter till Gossip Girl som definitivt är OC does Manhattan... Min nya teenshow. Skulle kunna vara mitt nya missbruk. Tack och lov har jag ingen säsong att titta på i sträck. Hade jag kunnat så hade jag plöjt mig igenom den här. Speciellt när Veronica Mars och Caitlin Cooper är med! åh åhåhåhåååååååååååååååååååååååh. Jag kan inte riktigt formulera mig, jag har ett serierus just nu. Måste röka och prata med min sponsor. Hon har säkert sett det här avsnittet så vi kan prata om det! ååh. Nu kommer min dag definitivt sluta på plus.
Jag har två avsnitt av Greys Anatomy att titta på också. Och det kan nog vara min stora kärlek. Om The OC var min första kyss, så var One Tree Hill min första pojkvän och Veronica Mars tog min oskuld. Men Greys. Greys är kärleken i mitt liv. Och jag hoppas den här kärlekshistorien fortsätter i all framtid.
Nu ska jag gå och prata om min senaste fix med min sponsor.
Ah, innan jag glömmer. Anledningen till att det är märkligt att någon läser min blogg är för att jag inte talat om för någon jag känner att jag bloggar. Inte ens min sambo. Varför? För att det blir mycket lättare så. För det första kan jag ju vräka ur mig vad som helst, utan att någon jag känner vet om det, så ingen censur. För det andra behöver jag inte känna någon prestationsångest och anstränga mig rent språkligt och stilistiskt. För det tredje behöver jag inte skämmas för och kan vara ärlig med mitt seriemissbruk (och diverse andra pinsamheter). Så ni förstår, mina låtsasläsare, jag skriver mest för min egen underhållnings skull. Har ni roligt på vägen kan ni ju säga till, har ni inte det så tja.. är inte det riktigt mitt problem...
Willa Hollands röst är så härlig och tar mig direkt tillbaks till California. Åh! Nu satte jag på themesongen och har OC flashbacks. Best show ever? Nä, kanske inte det. Men eftersom det var den som var min inkörsport in i seriemissbruket kommer den serien alltid ha en plats i mitt hjärta. Det var den som banade vägen för One Tree Hill och Veronica Mars. Åh, de vackra minnena. Tårar, skratt och isolering. Fantastiska tider!
Jaja, åter till Gossip Girl som definitivt är OC does Manhattan... Min nya teenshow. Skulle kunna vara mitt nya missbruk. Tack och lov har jag ingen säsong att titta på i sträck. Hade jag kunnat så hade jag plöjt mig igenom den här. Speciellt när Veronica Mars och Caitlin Cooper är med! åh åhåhåhåååååååååååååååååååååååh. Jag kan inte riktigt formulera mig, jag har ett serierus just nu. Måste röka och prata med min sponsor. Hon har säkert sett det här avsnittet så vi kan prata om det! ååh. Nu kommer min dag definitivt sluta på plus.
Jag har två avsnitt av Greys Anatomy att titta på också. Och det kan nog vara min stora kärlek. Om The OC var min första kyss, så var One Tree Hill min första pojkvän och Veronica Mars tog min oskuld. Men Greys. Greys är kärleken i mitt liv. Och jag hoppas den här kärlekshistorien fortsätter i all framtid.
Nu ska jag gå och prata om min senaste fix med min sponsor.
Ah, innan jag glömmer. Anledningen till att det är märkligt att någon läser min blogg är för att jag inte talat om för någon jag känner att jag bloggar. Inte ens min sambo. Varför? För att det blir mycket lättare så. För det första kan jag ju vräka ur mig vad som helst, utan att någon jag känner vet om det, så ingen censur. För det andra behöver jag inte känna någon prestationsångest och anstränga mig rent språkligt och stilistiskt. För det tredje behöver jag inte skämmas för och kan vara ärlig med mitt seriemissbruk (och diverse andra pinsamheter). Så ni förstår, mina låtsasläsare, jag skriver mest för min egen underhållnings skull. Har ni roligt på vägen kan ni ju säga till, har ni inte det så tja.. är inte det riktigt mitt problem...
Kommentarer
Trackback
