Hjärtat i sthlm

Japp. Nu är hela jag i sthlm, det är ju så jobbigt att försöka få sthlm att rymmas i mitt hjärta. Det är alldeles fantastiskt, även om jag är jättesnuvig och har en rungande huvudvärk. Jag har förvärvat ett par mjukisbyxor och en swetshirt i min lillebrors garderob. Med hans tillåtelse hör och häpna! I vanliga fall brukar jag inte be om lov, han upptäcker det när jag skrotar runt i hset och ser ut som en kickersbrud.

Var dessutom tvungen att ha följande lite lätt obekväma samtal med honom:
Jag: När du "snyter" (jag gestikulerade tom citationstecknen) dig på handduken nästa gång kan du väl lägga den i tvättkorgen så man inte torkar händerna på den.
Lillebror: Jag har inte snutit mig på nån handduk. Va snackar du om.
Jag: Nä, jag sa ju "snyter" (gestikulerar citattionstecken övertydligt) så att handduken klibbar ihop. Read between the lines (fortsätter gestikulera).
Lillebror: Okejrå. (Lägger av ett asgarv)

Tur att han inte är så känslig, den där sjuttonåriga finniga snorungen. Tur att jag inte är så pinsam som min mamma skulle varit också. Gud. Hoppas hon inte fått för sig att ha någon blommor och bin diskussion med honom. Jag ska nog fråga och låta honom tro i några minuter att jag faktiskt tänkte ta den med honom. Hahaha

Nä, jag är inte en sån där jobbig jävel som störar sig och trackar min lillebror. Jag och minstingen (han är 17) kommer alldeles fint överens och har samma humor. Så han kommer bara garva åt mig och så kan jag ju råka slänga in nån vettig poäng i det där skämtet som typ: No glove, no luuve.

Eller så går jag bara och tuggar i mig aspirin och lägger mig nån timme...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0