salkgafjgajoigaer
Fyfan vad jag inte pallar rubrik idag. Det ska vara så catchy och häftigt och intresseveckande och helt enkelt så jävla vilseledande det bara kan bli.
Jag har inget catchy eller intressant eller häftigt att skriva alls. Jag har inte ens så mycket att gnälla på.
Har varit i sthlm i sammanlagt två månader. Fast det var en månads pausande i malmö i juli. Nu ska ju jag vara jättelycklig och allt det där, men att bo i en kappsäck hos föräldrarna lägger väl lite sordin på stämningen. Så jag är varken överlycklig eller misärolycklig.
Jobbet jag har är okej. Varken mer eller mindre. Man kan ju inte ens klaga på jobb för att man tydligen ska vara glad att man har ett. Även om det inte är så intressant eller roligt eller utmanande.
Förhållandet ligger på is. Inte som i att vi gjort slut, utan för att vi inte är i samma stad helt enkelt. Vi är toppenkära och allt, men vaffan. Man kan ju inte ligga på avstånd. Och att sköta sånt själv är ju som att... ja sköta sånt själv helt enkelt. Inte lika roligt.
Familjen är familjen. Fyfan vad jobbiga de är. Bra att ha när man är pank/hungrig/uttråkad. Men annars alltså... Störiga. Som fan.
Allt jag vill är att ha ett eget hem. Ett alldeles eget. Där jag kan ha mina saker. Typ kläder, möbler, sambo och katter. MITT. Bara mitt!
