Jag erkänner.
Jag har ta mig fan inte varit på flykt undan galna maffiatyper och inte en jävel (det vill säga du, den enda jävlen som läser) gick på det! Anledningen till att jag har gått under jorden var mycket pinsammare. Till en början, det vill säga i två dagar, hade jag faktiskt saker att göra. Plugga, anmäla en föreläsare, pyssla med examensarbetet, alkoholisera och fira av osloflyttaren. När det mesta var avklarat och det enda som fanns kvar att göra var skolarbete hittade jag en ny sysselsättning.
Jag hittade den, i form av en bok som osloflyktingen lämnade. Att läsa är inte pinsamt, det handlar snarare om genren. Det är få som är pinsamma, jag menar för guds skull.. jag läser ju Harry Potter! MEN, ett fucking jävla gigantiskt MEN, det finns en typ av böcker som är pinsamma på riktigt. En sån började jag läsa och jag kunde inte sluta. Jag läste ta mig fan hela nätterna.
Eftersom jag inte är i skolan för att jag har såna idiotier som fritt schema under eget ansvar läste jag konstant. Jag läste ut 1000 sidor på två dagar och nätter. Nätter på riktigt; jag var vaken till sju på morgonen. Ingen mat eller sömn skulle störa mig. Boken följde till och med in på toa! Med tanke på min beroendementalitet som nyosloiten mycket väl känner till fick jag en varning. Som jag inte tog på allvar. Mycket mycket dumt.
Jag var så jävla hooked att jag sprang till stadsbibblan och lånade bok nummer två några dagar efter jag läst ut den första. FÖR DET ÄR EN JÄVLA SERIE!!! Efter att ha upprepat samma procedur igen insåg jag att jag att det måste få ett slut. Jag kunde inte tänka på annat än de där böckerna. Jag drömde ta mig fan om dem. All min vakna tid gick åt till de där böckerna. Jag var helt absorberad. Så nu har jag kört cold turkey. I en vecka har jag varit utan. Det går fint för det mesta, men inatt har jag svårt att sova. Jag kan inte koncentrera mig på nåt vettigt heller. Mitt huvud dunkar som om någon slog på det med en gigantisk slägga. Åh dessa böcker. Jag förbannar dem och den dagen jag kom i kontakt med dem!
Eftersom jag är inne i detoxfasen kan jag inte nämna boken vid namn. Inte heller genren. Den enda ledtråden jag kan delge är tre simpla med ack så ondskefulla bokstäver; FLN.
Jag hittade den, i form av en bok som osloflyktingen lämnade. Att läsa är inte pinsamt, det handlar snarare om genren. Det är få som är pinsamma, jag menar för guds skull.. jag läser ju Harry Potter! MEN, ett fucking jävla gigantiskt MEN, det finns en typ av böcker som är pinsamma på riktigt. En sån började jag läsa och jag kunde inte sluta. Jag läste ta mig fan hela nätterna.
Eftersom jag inte är i skolan för att jag har såna idiotier som fritt schema under eget ansvar läste jag konstant. Jag läste ut 1000 sidor på två dagar och nätter. Nätter på riktigt; jag var vaken till sju på morgonen. Ingen mat eller sömn skulle störa mig. Boken följde till och med in på toa! Med tanke på min beroendementalitet som nyosloiten mycket väl känner till fick jag en varning. Som jag inte tog på allvar. Mycket mycket dumt.
Jag var så jävla hooked att jag sprang till stadsbibblan och lånade bok nummer två några dagar efter jag läst ut den första. FÖR DET ÄR EN JÄVLA SERIE!!! Efter att ha upprepat samma procedur igen insåg jag att jag att det måste få ett slut. Jag kunde inte tänka på annat än de där böckerna. Jag drömde ta mig fan om dem. All min vakna tid gick åt till de där böckerna. Jag var helt absorberad. Så nu har jag kört cold turkey. I en vecka har jag varit utan. Det går fint för det mesta, men inatt har jag svårt att sova. Jag kan inte koncentrera mig på nåt vettigt heller. Mitt huvud dunkar som om någon slog på det med en gigantisk slägga. Åh dessa böcker. Jag förbannar dem och den dagen jag kom i kontakt med dem!
Eftersom jag är inne i detoxfasen kan jag inte nämna boken vid namn. Inte heller genren. Den enda ledtråden jag kan delge är tre simpla med ack så ondskefulla bokstäver; FLN.
Kommentarer
Trackback
