När skammen tystar

Nu måste jag erkänna en sak. Någonting som jag skämts för i 2 veckors tid och inte vågat erkänna. Jag har smält det till så pass stor del att jag kan ta bladet från munnen nu.
Den 31 december 2008 köpte jag ut alkohol åt min 17 åriga lillebror. Fyra Xcider och en flaska vodka. Någonting jag i vanliga fall hade varit stolt över, stolt över min lillebror som äntligen ska festa till det ordentligt. Men han skulle dela detta med tre andra brushor eller dawgs eller vad nu än kidsen kallar det nu för tiden. Det bådade fortfarande gott, även om  jag blev lite besviken. Det var då ingenting emot hur besviken jag blev när jag fick reda på vad för vodka han ville ha. Absolut tyder visserligen på god smak, men han skulle ha den minsta flaskan av dem alla. Det är ju för fan bara 350 ml!
 
     

Vet nu hur jävla lite det är? Nä, det är klart ni inte vet, det är ju för fan ingen som köper en flaska på 350 ml, inte ens till en person. Om det inte är schampo man pratar om vill säga. Denna skulle han alltså dela på fyra personer. Det blir ju en knapp drink var. Han kan ju inte ens ha blivit salongsberusad!

På min tid, då drack vi minsann ukrainsk sprit smugglad över gränsen till Polen. Riktig jävla dundersprit på 70% som man behövde späda med vatten och låta stå två dagar. Var man inte i Polen, så hade man självklart smugglat med sig minst fyra flaskor i resväskan. Fanns inte det tillgängligt fick alla som hade storasyskon tigga till sig så mycket alkohol som möjligt, medan resterande länsade föräldrarnas barskåp. Salongsberusad var bara startpunkten för den fantastiska resan, som sällan slutade i annat än en riktigt redig fjortisfylla.

Fyfan vad jag skäms. Det här är ännu ett bevis för min teori om att han är en bortbyting. Det blev fel på BB helt enkelt. Han visar inga tecken på att ens ha ett uns av polskt blod rinnandes igenom sina ådror. Nu har han dragit skam över hela familjen. Tur att vi är kurder också. Det är nog dags för ett gammalt hederligt hedersmord.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0