Feta ungar...
Jag hatar verkligen feta ungar. Jag vet att det inte är deras fel, utan föräldrarnas. Problemet är att de har skapat ett jävla monster. Ett irriterande, otrevligt och gnälligt tjocikismonster. Grunden till det här är att ungjävlarna är bortskämda. De får allt de pekar på, inklusive mat. Sen sitter en sån helt plötsligt bakom mig på bussen och gnäller med sin pipiga tjockisröst. Jag visste direkt att det var en fettounge som satt bakom mig, utan att behöva titta. Det där äckliga pipiga gnälle på allt. Allt från att hans broschyr från bowlingstället (hur nu ungjäveln ens orkade bowla) inte är lika fin som kompisens till att kompisen råkar snudda till honom. Stackars otjocka kille som fick sitta brevid, han va tunn som en pinne och fick sitta på ett halvt säte. Han kan för fan inte rå för att fettot sprider ut sig över båda sätena!
Man skulle faktiskt kunna säga att jag egentligen hatar tjockisarnas föräldrar och det gör jag nog till en viss del, men man måste också tycka synd om dem. De har skapat en ond cirkel där ungen har vant sig vid att få allt och det är klart att de inte orkar höra på gnället lika lite som jag. Så de gör ingenting alls åt att ungen är ett bortskämt fetto. Det är synd bara att de inte har stake nog att ha ihjäl ungen på ett effektivare och snabbare sätt än att sakta men säkert mata ihjäl dem.
Ett utmärkt exempel på en hemsk fettounge:
Man skulle faktiskt kunna säga att jag egentligen hatar tjockisarnas föräldrar och det gör jag nog till en viss del, men man måste också tycka synd om dem. De har skapat en ond cirkel där ungen har vant sig vid att få allt och det är klart att de inte orkar höra på gnället lika lite som jag. Så de gör ingenting alls åt att ungen är ett bortskämt fetto. Det är synd bara att de inte har stake nog att ha ihjäl ungen på ett effektivare och snabbare sätt än att sakta men säkert mata ihjäl dem.
Ett utmärkt exempel på en hemsk fettounge:
Kommentarer
Trackback
